Sjuttiosju mil, från Tranås ner till Öckerö och upp till Vallentuna i norra storstockholm. En diesel som drar över tre ton bil med katastrofala aerodynamiska egenskaper, med vatten och last. Pumpen vid macken stannar på 56 liter. Bilen har dragit strax över 0,7 liter per mil. Inklusive uppvärmning av vatten.

Med bad i havet och sparsam vattenanvändning har jag klarat mig på under 300 liter vatten, delvis uppvärmt, för hygien och disk under åtta dagar – plus vatten ur egen brunn för en kort dusch hos brorsan. Det är mycket vatten, men betydligt mindre än de cirka 1 100 liter jag hade gjort av med – i bästa fall – om jag hyrt en stuga eller stannat hemma (snittförbrukning för en person i Sverige är 140 liter per dygn).

All el under perioden, minus cirka (uppskattningsvis) 0,5 kWh som jag använde för batteriladdning hos brorsan, kommer från solen.

Gör detta Fiaten till mijöbil? Självfallet inte. Mig till miljöhjälte? Inte en chans i världen. Men det kanske säger något om att vi behöver se helheten, inte förlora oss i detaljer eller jaga singulära lösningar.